Storbritannien är en nation med en rik och mångfacetterad tradition av öl och cider, där dryckeskulturen sträcker sig långt tillbaka i tiden. Öl har varit en central del av brittisk kultur i århundraden och landet stoltserar med sitt omfattande utbud av bland annat ale, bitter, porter och stout. Det finns även en lång och anrik tradition av cidertillverkning i landet. Läs mer om några av de vanligaste stilarna och exempel på produkter som vi har inne just nu.

English Pale Ale/Bitter

Den vanligaste öltypen är troligtvis britternas bitter, som trots namnet inte nödvändigtvis har en speciellt framträdande beska. Namnet kom sig av att den hade en något högre beska än dåtidens mest druckna öl, mild.  När bitter började ta plats och öka i popularitet var mild, porter och stout de vanligaste ölstilarna i Storbritannien men över tid blev bitter den öl som pubarna föredrog.

Bitter har dock inte alltid varit en självklarhet på de brittiska pubarna utan vid flera tillfällen har yttre påverkan hotat dess närvaro. Efter krigstiden infördes en annan beskattning på malt i England och dessutom drog man ner på alkoholen på den öl man serverade vilket försvårade för ölstilen. Därefter kom moderniseringen och pubarna fick centralvärme vilket gjorde att ölen som tidigare klarat sig längre i ölkällaren nu mognade lite för fort.

En Pale Ale från England är inte helt olik bitter och i England har dessa sedan 1800-talet varit olika namn för samma typ av öl. Där skillnaden traditionellt sett handlade om att Pale Ale tappades upp på flaska medan bitter serverades direkt från fat. Bryggs en Pale Ale i England, eller med brittiska influenser, är den ofta lite alkoholsvagare, har mer maltkaraktär och lite beskare humlefokus än sin amerikanska motsvarighet.

Matcha med: Fish & Chips, Shepherd's Pie eller Bread & Butter Pudding.

Traditional Ale/Old Ale

Traditional Ale är en relativt bred term som kan innefatta flera olika stilar av ale. Samlingsnamnet syftar på att det är konventionella eller klassiska ölstilar och att dessa bryggs på ett traditionellt sätt.

Old Ale är fylligare och komplexare än många av de traditionella. Old Ale fick sitt namn eftersom den serverades först efter att ha lagrats till skillnad från mild ale som serverades färsk. Ljusare old ales ger rik smak av malt med syrlig fruktighet och en kryddig humlighet. Mörkare old ales ger en mer djupgående maltkaraktär med en kraftig rostad ton och inslag av mörkare frukter, läder och tobak. Old Ale påminner om den typ av öl som bryggdes före industriella revolutionen, lagrad i månader eller till och med år i ofodrade tunnor. Ölet fick en viss syrlighet på grund av vildjäst, lactobaciller och tanniner i träet. Resultatet blev en öl som kallades 'stale' vilket också var en av komponenterna i de tidiga, blandade porterna.

Matcha med: Sunday Roast, Sticky Toffee Pudding eller Stilton

Porter/Stout

Porter är en ölstil ifrån London som fick sin start i början av 1700-talet. Det var en mörkbrun öl som ursprungligen var en blandning av brown ale, pale ale och ”stale”(old ale). Den fick namnet porter som ett resultat av dess popularitet bland porters som arbetade på gator och hamnar i London. Deras krävande och fysiska arbete gjorde att de behövde extra kalorier för att orka hela dagen vilket ett glas porter kunde ge dem.

Restriktioner på tillverkningen av rostad malt i Storbritannien under första världskriget ledde till att man inte längre fick till samma alkoholstyrka som innan kriget. Irland hade inte lika hårda restriktioner och därmed kunde de irländska bryggerierna fortsätta brygga porter med högre ABV. Bristen på malt i England ledde till nedgången för brittisk porter och stout vilket lämnade marknaden till de irländska varianterna.

Idag är den engelska portern ett självklart inslag både i de större bryggeriernas sortiment men även hos hantverksbryggerier världen över. Samuel Smith var en av pionjärerna i att återuppliva stilen och deras Taddy Porter, Oatmeal Stout och Imperial Stout etablerades på nytt kring mitten av 80-talet. Dessa blev viktiga förebilder för den då relativt unga hantverksscenen i USA. Dagens porters har en mörkrostad maltkaraktär med inslag av russin, kaffe, espresso, lakrits och melass, allt understött av en kraftig humlebeska.

Stout kom till genom att bryggerierna experimenterade med att brygga den starkaste, mörkaste portern. Denna nya version av portern blev först känd som Porter Stout men kortades sedan till Stout. Stout kan vara torra eller söta och varierar i alkoholstyrka. Idag finns inga tydliga skillnader mellan porter och stout och termerna används flytande där det är upp till bryggerierna vad de vill kalla ölet.

Matcha med: Ostron, porterstek eller chokladkaka

Cider/Perry

Hälften av all cider som tillverkas i världen kommer ifrån Storbritannien och man har över 2500 inhemska äppelsorter. Mer än 50% av alla äpplen som växer i landet används till cidertillverkning. Dessutom är britterna ständigt i toppen av de länder som dricker mest cider per capita.

För att få kallas cider måste engelsk cider innehålla minst 75 % äpple och max 25 % päron. Är förhållandet tvärtom och att den består av minst 75 % päron kallas drycken Perry. Brittisk cider tillverkas genom jäsning av fruktjuice där man antingen låter musten jäsa spontant eller tillsätter jäst. Sötman i den färdiga produkten kan variera beroende på om man tillåter cidern att jäsa ut och bli helt torr eller om man väljer att ha kvar lite restsötma.

Matcha med: Sidfläsk med äppelpuré, äppelpaj eller cheddar